Värmlands läns luftvårdsförbund är en ideell förening med cirka 50 medlemsorganisationer. Medlemmar i förbundet är företag, kommuner, statliga myndigheter och andra som är intresserade av luftkvalitet. Förbundets huvudsakliga syfte är att genomföra mätningar av luftföroreningar, föroreningar i nedfall (regn och snö) samt undersöka hur föroreningarna påverkar markvattnet. Det görs på tre platser i Värmland.
Dessutom har förbundet till uppgift att:
- delta i det regionala arbetet för att komma närmare miljökvalitetsmålen Frisk luft, Bara naturlig försurning samt Ingen övergödning exempelvis genom att tillhandahålla resultat från förbundets mätningar.
- arrangera seminarier för förbundets medlemmar i aktuella luft- och miljövårdsfrågor. Delta på relevanta nationella möten som rör luftkvalitetsfrågor.
- sprida information, kunskap och erfarenhetsutbyte inom luftområdet.
Styrelseledamöter i förbundet
Ordförande
Karin Granström, professor i miljö- och energisystem på Karlstads Universitet
Ordinarie styrelseledamöter
Ann-Kristin Magnussson, Stora Enso Skoghalls bruk AB
Andras Moberg, Valmet AB
Per-Anders Bergman, Karlstads kommun
Hans Källsmyr, Skogsstyrelsen
Anna Nordlander, Länsstyrelsen Värmland
Pernilla Strömberg, Region Värmland
Ersättare
Markus Persson, BillerudKorsnäs
Ulf Zetterman, Uddeholms AB
Andras Rudsvik, Kristinehamns kommun
Ulf Eriksson, Skogsstyrelsen
Mats Rydström, Arvika kommun
Emma Björkman, Länsstyrelsen Värmland
Gösta Frödin, Region Värmland
Förbundets historik
Långt innan klimatförändringarna var något som låg på var mans läppar pratades det om de döda skogarna i dåvarande Tjeckoslovakien och de sura nedfallen från de brittiska öarna. Sura nedfall som skapade döda klarvattensjöar i västra Sverige och som förstörde mångtusenåriga hällristningar.
I den andan möttes handläggare från Länsstyrelsen i Värmlands län och dåvarande Regionförbundet Värmland och diskuterade hur man skulle arbeta med att få reda på mer om hur länet påverkas och hur kommuner och företag tillsammans skulle kunna arbeta för en bättre miljö. Handläggare på de två organisationerna uppvaktade både kommuner och företag och lyckades samla statliga myndigheter, samtliga kommuner och de allra flesta större företagen med utsläpp till luft, under det paraply som sedan fick namnet Värmlands läns luftvårdsförbund. Flera privata aktörer med intresse av luftvårdsfrågor har också varit medlemmar sedan starten.
Värmlands läns luftvårdsförbund bildades alltså i slutet på 1980-talet och är ett av de äldsta samarbetena i länet som verkar för en bättre miljö. Förbundets syfte handlar om att gemensamt gå ihop och finansiera mätningar för att se hur halter av luftföroreningar i luft, nedfall och markvatten utvecklas över tid. Förbundet verkar också för att sprida information om aktuella luftvårdsfrågor.
Det var försurat nedfall som var startskottet för förbundet, men förbundets mätningar visar inte bara hur föroreningar bidrar till försurning i mark och vatten. Mätningarna visar också på att nedfallet ger en övergödningseffekt, som främst påverkar den biologiska mångfalden i Värmland genom att gynna kväveälskande arter och motverka en rik ängsfauna. Förbundet var också tidigt framme och mätte marknära ozon. Marknära ozon bildas genom reaktioner med solljus och luftföroreningar och ger stora skador på både jord- och skogsbruk samtidigt som det är hälsoskadligt. Nästan varje sommar förekommer veckor med höga halter av marknära ozon, ofta när vindarna ligger på söderifrån. Det marknära ozonet kan då komma in som så kallade ozonpaket över Sverige och Värmland. Bildningen av marknära ozon sker i större utsträckning på den europiska kontinenten, eftersom halterna av luftföroreningar är högre där, men även svenska utsläpp har betydelse.
Till en början mättes det föroreningar i luft, nedfall och markvatten på över 16 platser i länet. Efter några är såg man dock att det inte skiljde så mycket mellan stationerna. Men man kunde se en tydlig syd- nordlig gradient där halterna av föroreningar var högst i söder, med störst påverkan på markvattnet, medan situationen blev bättre norrut. Idag mäts det därför på tre platser i länet, Södra Averstad i Säffle kommun, Blåbärskullen i Sunne kommun och Transtrandsberget i Torsby kommun.
Förbundet har också tidvis kompletterat sina mätningar med partikelmätningar. Partiklar förorsakar störst hälsoproblematik i tätorterna och förbundet ville se hur halterna ser ut i det som kallas regional bakgrund, det vill säga när man inte kan se påverkan från själva tätorten. Slutsatsen från de mätningar är att de höga partikelhalterna som mäts upp i fler värmländska tätorter inte kommer från någon annan del av Sverige eller Europa, utan genereras i den specifika tätorten. Källor till partiklarna är trafik, vedeldning och lokala industrier.
Värmlands läns luftvårdsförbund är att av de få mindre luftvårdsförbund som fortfarande är aktivt i Sverige. Förbundet bjuder in till öppna föreläsningar för allmänheten, fortsätter att mäta hur det ser ut i miljön och utgör en plattform för att diskutera hållbarhetsmål, klimatpåverkan och företagsinnovationer. Förbundet är ett unikt samarbete mellan svenska staten, kommunerna och det privata näringslivet som funnit i mer än trettio år.